Musiktipset no.5 "Hansson & Karlsson"

Hej hopp!
Då var det dags för musiktipset ännu en gång. Jag har inte varit så duktig på att uppdatera dem på det senaste, men here goes.

Hansson & Karlsson

Medlemmar
Bosse Hansson - Orgel
Janne "Loffe" Karlsson - Trummor

Hansson & Karlsson var ett utav Sveriges mest framstående band under 60-talet, men kanske inte för den allmäna publiken. Däremot så tjänade duon som en enorm inspirationskälla för många andra musiker.
Bosse Hansson var en mycket märklig man (läs mitt inlägg om honom) och han var en djävul på att spela hammond-orgel. Han spelade precis på det sättet en sådan orgel kräver- han bankade slog och stampade för allt han var värd.
Janne "Buskis-Loffe" Karlsson å andra sidan är trummisen som faktiskt skapade fusion-drumming. Som gammal jazztrummis blandade han sina kunskaper med rock, blues and you name it.

Bosse spelade in "Sagan Om Ringen". En skiva med massor utav oförglömliga låtar. Han spelade också med "Fläsket Brinner", ett riktigt bra svenskt band.
Janne Karlsson var runt och spelade med en massa människor, men den bästa inspelningen enligt mig är "Här Kommer Natten"- med Pugh Rogerfeldt och Jojje Wadenius.

Det mäktigaste i hela denna historien är deras största fans av dem alla- ingen mindre än Jimi Hendrix.
Varje gång Hendrix var i Sverige så spelade han tillsammans med duon. Senare så spelade Hendrix in en cover på Hansson & Karlssons "Tax Free".
Det är den låten jag bjuder på i detta tipset, men köp skivan, den är värd varenda krona!
 Tax Free - Hansson & Karlsson

Musiktipset No.4 - Cactus

Nä men tjena-hejsan!
Dags för musiktipset numero quatro.
Jody har under ett halvårs tid pratat om något hon beställt till mig, men som aldrig kom fram.
Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge sägs det ju och det verkar absolut stämma i det här fallet.
Om man känner mig- som Jody gör- så vet man att nästan ingenting gör mig gladare än ett par CD-skivor och det var också det som hon beställt, tre stycken närmare bestämt.
En utav dessa är veckans musiktips.

Cactus (1969-1972, 2000)

Medlemmar
Carmine Appice - trummor (ex. Vanilla Fudge)
Tim Bogert - Bas                   (ex. Vanilla Fudge)
Rusty Day - Sång, munspel
Jim McCarty - Gitarr

Cactus var ett generiskt boogie-rockband som tyvärr aldrig tog sig förbi "förbandsträsket" och aldrig sålde många skivor.
Otroligt orättvist tycker jag då de är ett grymt band som slår många andra redan välkända band på fingrarna.
Rusty Day låter som en blandning av alla välkända rockröster. Han är som en kameolont från den ena låten till den andra.

Cactus - Evil (Cover) Original Howlin' Wolf


Try it, you might like it!

Musiktipset No.3

Då var det dags för mitt tredje musiktips.

America
Bildades 1967 i London, England.

Medlemmar
Dewey Bunnel
Dan Peek
Gerry Beckley

Som söner till amerikanska air-force officerare föddes de alla i England.
De tre möttes i London och började spela tillsammans.
Musiken påminner väldigt mycket om Crosby, Stills, Nash & Young, men är lite mildare i tonen.
Alla spelar gitarr och sjunger med välklingande röster.
Deras största hit genom tiderna måste nog tillskrivas "A Horse With No Name" och för er som spelat "GTA- San Andreas" känner ni definitivt till den.
Dan Peek hittade Gud igen och lämnade bandet för att starta ett eget projekt där han spelade kristen musik.
America är aktiva än idag och spelar på olika klubbar här och där.
Check 'em out!

America - A Horse With No Name

America - Sandman

Musiktipset no.2 "Cake"

Då var det dags för mitt andra musiktips.
Jag tror att många redan känner till detta band, men det är värt att tips om dem i alla fall för att sprida deras musik.

Året var 1998 och en god vän till mig insisterade ständigt på att jag skulle låna ett par skivor utav honom. Jag lyckades alltid hitta på ursäkter till att inte låna skivorna eftersom jag inte ville riskera att göra honom besviken (om plattorna var kassa).
Han gav sig dock inte och till slut tröttnade jag och gick med på att låna skivorna. I min hand fick jag till att börja med en CD med en stor gris på omslaget.
-"Fine, grisar är trevliga. Jag ska ge bandet en chans"
Jag stoppar in skivan i CD-spelaren, ut kommer de bästa jag hört på länge. Vilken stämning, vilka musiker, vad annorlunda. Jag blev såld direkt!

Cake - Prolonging The Magic (1998)
(Jag skulle definitivt rekomendera alla deras skivor, men vi siktar in oss på en här.)

John McRea - sång
Todd Roper -
trummor
Gabe Nelson -
bas
Vince DiFiore -
trumpet
Greg Brown, Xan McCurdy - gitarr

Det som slår en först när man lyssnar på Cake är den totala självdistansen. Det är lekfullt men ändå allvarligt. Slarvigt men ändå skickligt.
John McRea är som textförfattare ett totalt geni och han är en utav mina absoluta favoriter på den punkten.
Ackompanjerad utav ett tajt och svängigt band med Mexikoinfluenser så kan det inte vara annat än bra!

Cake - Satan Is My Motor
 
Cake - Never There

Cake - I Will Survive (cover)

Det första musiktipset

Året var 2003 och jag skulle precis börja min anställning som bartender på ett ställe i Visby som kallades Enzo Bar & Steakhouse. Det var början på ett intresse som skulle öka till nästan fanatism.
Jag hade ingen aning om var det var för typ av ett ställe innan, men jag förväntade mig ett sedvanligt bartenderjobb.
Ack så fel jag skulle ha...

När jag kliver in i lokalen så ser jag att den är inredd precis som ett vardagsrum från -71 (som det ser ut i min fantasi)
Sofforna bestod utav gamla bilsäten omklädda i något slags dött djur och alla väggar var täckta med affischer och LP-skivomslag. En utav ägarna, Micke- en liten man som verkade trevlig, men väldigt vanlig visade sig senare vara ett levande musiklexikon och det är också denne man som lärt mig allt jag kan (nästan i alla fall).

Varför yrar jag om detta när det ska handla om musiktips.
Jo, det är genom Micke som jag upptäckte bloggens första band.

Tempest     Aktiva 1972-90
Bildades i England 1972 och bestod av:
John Hiseman trummor
Paul Williams  sång
Alan Holdsorth gitarr
Mark Clarke bas, sång
Ollie Halsall
gitarr
men efter ett litet tag bantades bandet ned till endast tre power-medlemmar;
Jon Hiseman
Ollie Halsall
Mark Clarke

När jag hörde dem första gången blev jag såld direkt. Det var ett sådant driv och en galen råhet jag aldrig tidare hört. (Nu har jag hört mer, men jag pratar om vid tiden av upptäckandet).
John Hiseman mördade sina trummor i vansinniga taktarter och Mark Clarke hängde på med  ett pumpande driv utan dess like. Men värst av dem alla var supergittaristen Ollie Halsall.
Ollie var en man som inte många känner till och han gick rockdöden till mötes. Jag läste på en sida en gång att Ollie kanske inte var världens bästa gitarrist, men han var fan en utav de två bästa och detta stämmer fullständigt enligt mig.
Han visar prov på teknisk genialitet och är fullständigt inovativ i sina framföranden. Han blandar jazz med blues och har skapat en spelstil som många utav dagens inbitna gitarrister försöker efterapa.
Det ska också tilläggas att han brukade spela moog och ibland xylofon samtidigt som han sjöng.

Hela bandet var stora beundrare utav The Beatles och det lyser igenom på många utav deras låtar. (Det finns dessutom några Beatles-covers inspelade)
Annars lutar musiken åt det proggressiva, det är jazz, blues och rock på samma gång och jag älskar det!!

Veckans skiva

Tempest  - Living In Fear (1973)

Låtar att börja med;

Dance To My Tune
Strangeher
Stargazer

http://youtube.com/watch?v=kDfsYh5eHfo
http://www.youtube.com/watch?v=oSLDNDkTLUw&NR=1


Se också följande band;
Patto
Timebox
Boxer

RSS 2.0