Ipred-lagen och filosofi

Då var det klart gott folk. Den nya ipred-lagen som gör det möjligt för filderare att åka dit och tvingas betala fantasisummor har trädit i laga kraft.
Man har dividerat om denna lag under en längre period och åsikterna har varit - och är - naturligtvis splittrade.
Jag tänker inte fördjupa mig i vad ipred betyder för fildelning i det stora hela, men detta är en musikblogg, så jag tänkte fokusera på det.

Människan är inte - även om man gärna skulle vilja tro det - född med en naturlig instinkt att göra rätt för sig, att i det här fallet betala. Ingen vaknar upp på morgonen och tänker, - "Idag ska jag nog sätta eld på lite pengar som betalning för att solen skiner". Ingen kommer heller att bestraffa dig för att solen skiner, oavsett hur mycket sol du utsätter dig för och trots att du inte betalar en krona för kalaset.
Var vill jag komma med mitt halvt flummiga utlägg?
Jo, för att människan ska göra rätt för sig så krävs det ett hot. Det måste alltid finnas ett hot om ett straff, ett straff som är så pass hårt att handlingen inte väger upp till straffet.

Jag tycker att det är fruktansvärt hur de stora skivbolagen har suttit bakom sina skrivbord och blivit feta, medan artisterna (majoriteten) svälter.
Girighetens flottiga tassar har som vanligt förstört ett fungerande system där alla parter (bolag, artister, köpare)rimligtvis skulle kunna nå en tillfredställande lösning.
När skivförsäljningen gick ned till en början- i och med tillgängligheten på internet- steg priserna på skivor. Nedladdningar ökade mer och skivförsäljningen gick naturligtvis ner. Bolagen får panik när de ser sina luftslott explodera och deras botoxade nyllen smälta ihop. Deras svar blir att höja skivpriserna ännu mer, samt göra allt för att sätta dit filderna. Det blir helt enkelt en ond cirkel. Ingen vill köpa svindyra skivor när allt finns gratis på nätet, och bolagen tänker fan inte förlora sina pengar.

Det är här det blir komplicerat. Båda parter har delvis rätt.
Jag tycker att det är en självklarhet att man måste betala för det man konsumerar. Om ingen tjänar pengar på att producera så kommer ingen heller att göra detta (producera).
Å andra sidan behöver inte skivbolagen dra in fantasisummor. De klarar sig i alla fall.

Men nu till det jag skrev om i början.
Så länge det finns ett gratis alternativ till en produkt, och risken för att straffas är noll eller mycket liten, så spelar det ingen roll om man bara behöver betala 10kr för en skiva, folk kommer ladda ner i alla fall.
För att lösa detta måste någon straffas, och straffet måste vara hårt, gärna riktat mot någon som representerar den vanliga medborgaren med en medelinkomst. När folk straffats och rädslan för straffet börjar ge effekt, så är det dags för bolagen och div. maktfulla instanser att ta sitt ansvar.
Häng med i utvecklingen. Dumpa priserna, lägg ut högkvalitativa och lättillgängliga nedladdningar, eller ännu bättre. Erbjud ett bibliotek där man streamar musiken (som med ex. Spotify).
Visa att det är enkelt, billigt och har en bra kvalitet.
Det viktigaste; bolagen måste inse att deras storhetstid är förbi och slut. Först då kan en normal och sund dialog föras och förhoppningsvis kan man nå en lösning.


Kommentarer
Postat av: Anonym

fuck fuck fuck authority! fuck!

2009-04-20 @ 19:09:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0